Den snälla tanten

Som vanligt köpte jag vin för blodpengarna. Rött vin. Samtidigt som jag gick omkring där på systemet och funderade över vilket vin jag skulle köpa önskade jag att jag var mer som kvinnan efter mig i kön på blodcentralen som ba" nej nej nej, den (femtiolappen) ger ni till barna." Vilka barn hon syftade till är oklart, men hon ville i alla fall ge bort pengarna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0