Fakingupstoriesisalright

J tycker om att kolla på möbler på söndagar. Så det gjorde vi idag. Jag har heller inget emot det, men jag vill ju helst KÖPA något om vi nu ändå ska gå runt och titta. J menar att det räcker med inspiration.

Av okänd anledning (och nej, inte för att vi inte köpte något) var jag på tjurigt humör idag. Det har väl varit lite så upp och ner nu ett tag kan jag tycka. Jag tycker själv det är trist och jobbigt, men när jag blir på det där humöret är det så himla jävla svårt att fungera glatt. Hur jag än anstränger mig. Och J var snäll och fjäskade och var glad ändå. Men tinade jag? Vad tror ni? Nej.

Så när vi kom hem ställde jag mig i köket och bakade och blev glad (läs: åt smet och deg och fick sockerchock).

Efter solrutor, vaniljhorn, brysselkex och ökensand (hur namnet ökensand kom till kan diskuteras. Jag gjorde dem för att de liknade något helt annat men eftersom det förmodligen bara är min familj som läser min blogg, ser jag ingen mening med att skriva ut vad de liknade eftersom alla i min familj, utom möjligen en bror och en syster, hatar det ordet) Kolla istället in kakan ökensand i boken Sju sorters kakor.

Nu är allt humör bra humör igen och alldeles precis nu börjar TV-kvällen.

Alla som känner mig vet att jag har problem med magen. IBS och allt vad det nu kan vara. Senaste rådet fick jag från Lise. Hon tyckte att jag skulle kolla in den här sidan. Jag är ju liksom tvungen till att testa det. Jag kan inte bara läsa om en sådan sak och sedan glömma det. Råd som har med magen att göra ger jag oftast alltid en chans. För jag har insett att jag aldrig kommer att få en mage som inte ger problem dagligen. Så jag söker bättre perioder. Perioder när jag inte har ont i magen varje dag.

Idag har allt jag gjort varit en stilla aktivitet. Sov till 10.40, gräddade pannkakor till frukost, spelade klart Monopolomgången från fredagskvällen, kollade äpplen och promenerade i Slättö, bakade bullar och blev bjuden på middag gjord av J.

Jag har alltså varit långt mer aktiv än vanligt, men allt har gjorts med en sengångares fart. Skönt. Slippa stress. För trots all ledighet jag numera har till vardags, så har jag nog aldrig funderat och stressat mer över allt jag verkligen borde få gjort. Och mitt hjärta är fortfarande irriterande tydligt med sina slag. Trodde det skulle gå över med avklarad examen. Nåväl, det tar väl sig vilken dag som helst nu. Efter bokmässan kanske. Där brukar jag inte tänka något annat än ÅHHHHHHHHHHHHHHHHHHH! Ungefär så. Kanske håller det i sig.

 

 

 

Opponering och sista komplettering färdig! Jag väntar nu på besked om att allt verkligen är OK med uppsatsen, att inget fuskande skett. För det har det då verkligen inte! Jag har ALDRIG arbetat så här mycket med något i hela mitt liv! Jo, jag behövde alla utropstecken!

Fram till allt är klart kan jag bara vänta. Jag kan inte anmäla mig till a-kassa förrän jag bevisat att jag inte längre studerar och då känns det inte särskilt lockande att ta sig an arbetsförmedlingen. Inte i onödan. Och innan dess hoppas jag att gamla arbetsgivare känner sig manade att fylla i arbetsgivarintyg. Utan dessa kommer jag inte heller långt.

 

Så. Vad jag gör medan jag väntar? Säljer kurslitteratur, målar stol och rensar bland sånt man aldrig annars har tid att rensa. Och söker jobb på egen hand förstås!

Jag väntar förväntansfullt och i skräck på min handledares kommentarer. Ärligt talat har jag ingen aning om min diskussion håller eller inte. Ve och fasa om jag måste skriva om! Som jag har arbetat med det här.

Snart måste jag göra det tråkigaste jag gjort på väldigt länge. Mer än en gång måste jag i helhet läsa igenom 49 sidor text skriven av MIG. Det har jag faktiskt inte gjort en enda gång. Jag överlät det till Helena och mamma som skulle korrläsa.

Till dess ändrar och ordnar jag i mitt abstrakt. Akademisk engelska alltså. Inte det enklaste. Det var betydligt enklare att skriva uppsatser på spanska. Då när jag fortfarande kunde spanska. Trist att jag bara gav upp det.

Hittade den här idag. Vi bakar inte särskilt ofta, jag och Joakim. Lika bra att låta den ligga, tänker jag. Inte så många månader kvar till nästa bakdag.

Nu när jag snart är arbetslös och därmed ledig (let's face it, det finns bara ett antal jobb per dag att söka, om ens det) så ska jag lista alla projekt jag velat göra. Jag började med ett igår.