Fakingupstoriesisalright

Jag tänkte se om det är så att jag aktivt orsakar skador på tunntarmens slemhinna. Jag testar alltså glutenfritt numera. Jag och Joakim funderade lite över vad det är som jag får ond mage av. Bröd, pasta, gröt, pannkakor, våfflor är några exempel. Mjöl, mjöl och åter mjöl. Det enda jag aktivt undvikit är pasta och mjukt bröd. Men mjöl finns ju i knäcke också. Så nu handlar jag inte billigt knäcke längre. Det får det väl vara värt då.

Kanske har jag fel. Hoppas inte. Det skulle vara skönt att slippa ha ont i magen varje dag.

Jag gick runt sjön istället för att stänga in mig på gymmet igår. Det var sol och delar av vägen runt sjön var våraktig med torr asfalt och grus. Förutom på de ställen där det var is och jag fick skridskoa fram. Hur som helst, vårkänslan vann igår. Ett ännu bättre sätt att känna våren är att sitta vid sjön, gå en runda på stan och dricka kaffe på Askelyckans uteplats.

Idag har jag bestämt mig för att sitta på bibblan i stan och plugga istället för ensam hemma. För att få se folk, ha mummel omkring mig. Jag har svårt för att plugga annars. Det blir så fruktansvärt tyst och ensamt att sitta i soffan, i sängen, vid köksbordet. Med tv:n på i bakgrunden fastnar jag självklart då och då i det som visas och värdefull pluggtid som jag inte har råd att förlora försvinner. Jag är lite rädd för att jag inte ska förstå kommande tenta. Den känns läskig. Jag måste klara den. Väntan på denna långdragna examen börjar bli, ptja, långdragen.

Sist jag fångade Joakim på bild såg han ut så här.


Nu ser han ut så här. För någon vecka sedan frågade han flinande om jag ville att han skulle raka av mustaschen. Den kvällen kunde jag inte sluta stirra på honom. Joakim såg inte ut som Joakim längre. Alls. Jag blev lite blyg igen.

Idag ska jag till läkare för att kolla upp eksem jag har i armvecket och som nu spritt sig ut över hela armen. Böjveckseksem. Inte fräscht och inte något som borde vara aktuellt som 27-åring. När man läser på Vårdguiden om böjveckseksem står det att har man detta som barn kan det återkomma som handeksem när man är vuxen. Det jag har är inte handeksem.

Igår gick Elvis till Jämshög och tillbaka med mamma och mig i släptåg. Jag tänkte mig att han skulle sluta dra efter åtminstone halva promenaden. Men nej. Det finns nog inte en chans att få ordning på honom. Han kommer att dra tills han blir för gammal för att dra.


Elvis dragande gör en promenad som denna mycket mycket farlig.


Och Elvis själv blev fruktansvärt blöt och smutsig. Åh vad han trivdes med detta.